tillbaka till startsidan
Från upphandling till förvandling!
Vem vinner på den dåliga sophanteringen? Som många andra i Malmö har vi i Allt åt alla märkt att hanteringen av våra sopor har blivit betydligt sämre. Förändringen har främst inneburit att soporna inte töms i tid, med allt det för med sig av dålig lukt, skadedjur och en sämre boendemiljö. Det var lätt att komma fram till att en tydlig bov i dramat var Resta AB, ett företag som var fått avtal med kommunen för att tömma ungefär hälften av sopkärlen i kommunen. När vi skriver detta har Resta ännu inte lyckats prestera en prickfri soptömning, och då har man haft kontrakt sedan april. Men när vi kikade närmare på frågan märkte vi annat också, nämligen att själva systemet med upphandlingarna är ett system där god arbetsmiljö och hög kvalité värderas lägre än att tjänsten ska bli billig för kommunen. Det är någonting som är ruttet i att man ska kunna tjäna pengar på våra grundläggande behov som människor. Problemen med Resta är en följd av problemet med att leva som människa i den här världen där det finns en marknad där det köpslås om vår levnadssituation.
“Vi tjänar pengar som gräs på våra låga anbud!”
Även om Resta är en del av en större problematik måste de naturligtvis bättra sig. När vi läst igenom dokumenten som gäller upphandling samt kontraktet mellan Resta och Malmö kommun har det visat sig att det inte är så att Resta på något sätt lurat till sig kontraktet genom att säga sig vara bättre än de är, de har redan från början sagt att de är sämst och billigast och därför har de vunnit upphandlingen. Inte heller det faktum att Resta skött sig så dåligt i Stockholm att de där inte ens får lämna anbud på nya kontrakt verkar ha påverkat Malmö. Ett av det vanligaste argumenten för upphandlingar och privatiseringar är att driften skulle bli mer effektiv. Men här måste man fråga sig för vem det blir mer effektivt. För ökad effektivitet innebär att samma sak, t ex Malmös sophämtning, nu ska göras snabbare och med mindre personal. Något som naturligtvis går ut över både anställda och boende. Inte bara soporna... Inom äldrevården har man länge använt sig av privata företag för att ta hand om våra gamla. Många är rapporteringarna om vanvård på de privata hemmen de senaste 10 åren. En situation som gjorde regeringen tvungen att stifta en ny lag 1999, Lex Sarah, som säger att anställda inom vård och omsorg är skyldiga att anmäla vanvård och övergrepp. Och precis som när det gäller Restas sophämtning så handlar problemet om när man försöker tjäna pengar på våra behov. Om man har lite mindre personal per vårdtagare så tjänar man lite mer. Att gamla Asta sitter hela dagarna i sin egen skit, det bryr sig inte vårdföretagets VD om. Liksom Jesper de Ruvo på Resta inte bryr sig om ifall soporna i Fosie drar till sig råttor. Det är ju inte i närheten av hans hem på Östermalm i Stockholm. Det är dags att säga nej till att kommun och stat säljer ut vår välfärd till lägstbjudande. Vi vill inte att Resta eller Polhemsgården eller andra spekulatorer ska lägga händerna på det vi behöver för att leva. I Malmö pratar man nu om att lägga ut psykvården på entreprenad. Man klagar bland annat på att psykvården fungerar dåligt på grund av att vissa delar redan har upphandlats. Att lösa det genom att bolagisera ännu mer är rent ut sagt skandalöst. Har vi inte sett tillräckligt många exempel på vad som händer? Ska våra psykiskt sjuka behandlas lika illa som våra sopor? Vi säger inte att den offentliga sektorn nödvändigtvis alltid gör ett bättre jobb men där är det åtminstone inte vinstintresset som styr. Sprid!
Kontakta de ansvariga!
Tekniska nämnden
Kanslisekreterare Ingemar Hulthén
Expedition
VA-verket
Regionstyrelsen Ordförande Jerker Swanstein
|
